Det kommer många frågor om BRT och hur det skulle kunna fungera. Här finns några korta svar som utgår från de utredningar som kommunen och regionen gjort angående BRT i Örebro.
Varför har man valt sträckorna Brickebacken-Resecentrum-Vivalla/Mellringe?
Sträckorna har valts att det är flest resande där. Då de linjer som för närvarande trafikerar dessa sträckor har flest resande menar man att BRT ska öka benägenheten att välja bussen ytterligare. Men det framkommer också att det krävs ett antal ytterligare åtgärder om man ska uppnå den resandeökning man utlovar på dessa sträckor. Linjerna går mellan områden där det är färre som har bil och körkort, områden som ligger på sådana avstånd att man inte kan cykla eller gå till city, och där även cyklandet är lägre än i andra områden i stan. Så för att öka antalet resande så att BRT blir framgångsrikt krävs, förutom att bygga om gator, köpa nya bussar, förändra infrastrukturen för att ge BRT prioritet i korsningar, bygga om hållplatser, och andra åtgärder så krävs enligt utredningarna också bland annat följande:
- Bussarna måste gå ofta, väldigt korta intervaller (3,75 eller 7,5 min föreslås).
- Antalet busshållplatser minskas så att bussarna inte behöver stanna så ofta
- Påstigning ska ske på bussens alla dörrar (på övriga linjer i stan får man normalt sett bara gå på via framdörrarna)
- Biljettpriset måste minskas med minst 25%
- Utveckla informationssystemen på bussarna och hållplatserna
- Det måste bli mer besvärligt att vara bilist i stan
- Därför kraftigt höjda p-avgifter
- Mindre framkomlighet för bilisterna på gatorna
- Färre p-platser
- Resandeunderlaget behöver ökas, därför bör man prioritera att förlägga nya områden för att bygga mer bostäder i anslutning till ändhållplatserna.
- Tre nya stomlinjer som korsar BRT-sträckan behöver utformas.
Hur mycket tid sparar man på att köra ”superbussar” på BRT-körbanor på föreslagna sträckorna?
Enligt utredningarna som finns om BRT i Örebro anges dessa tider som jämförelse:
Dagens restid Med BRT
Vivalla -Resecentrum 31 (21 körtid) 21 (12)
Mellringe-Resecentrum 23 (9 körtid) 19 (8)
Brickebacken-Resecentrum 40 (29 körtid) 24 (18)
Detta är teoretiska tidsberäkningar. Vissa av de förutsättningar som krävs för att korta restiderna skulle man kunna genomföra på befintliga bussar redan nu. Trafiksignalsystemet i många korsningar är klart för att användas för trafikstyrning, vilket innebär att bussprioritering kan fungera med dagens system. Smidigare påstigning på alla dörrar, bättre biljettsystem och trafikinformation skulle kunna ge kortare restider.
En del av tidsvinsten skapas av att antalet hållplatser minskar. Uppehåll vid hållplatser utgör en viktig del av restiden och man räknar med att den idag utgör ca 20% när man endast får gå på bussens främre dörr. Tillåts påstigning även på bakre dörrarna så halveras hållplatstiden till ca 10%. När det gäller BRT-bussarna så ska påstigning tillåtas på alla dörrar, även de bakre. För övriga bussar endast på de främre dörrarna.
Med risken för smittspridning av covid-19 så har man stängt de främre dörrarna och tillåter endast påstigning på de bakre. Detta för att skydda chaufförerna för smitta.
Kommer övrig trafik påverkas?
Med de föreslagna linjerna kommer medföra försämrad framkomlighet för biltrafiken i delar av centrala Örebro, framför allt på Rudbecksgatan och Östra Bangatan. Restidsökning upp mot 10% kan förväntas för bilisterna i flera av studerade sträckorna.
Kommer andra bussar än ”superbussarna” få åka i de speciella bussfilerna?
Vissa uppgifter om att man ska låta länsbussarna och del av annan stadstrafik gå i BRT-körbanorna har framförts. Men enligt utredningen ”BRT i Örebro” 2015 8.3 så är det en grundprincip att BRT-infrastruktur i första hand reserveras enskilt för BRT-linjerna. Beroende på förhållanden kan det vara mer eller mindre acceptabelt att låta annan linjetrafik utnyttja infrastrukturen.
Trafikupproret i Örebro 